klicka här för att se vart bilden är ifrån
torsdag 27 oktober 2016
Intervju om Laponia
En intervju med Ann-Catrin som jobbar på Laponiatjuottjudos med kommunikation och traditionell kunskap.
Hur blev Laponia ett världsarv?
Det var en lång process innan Laponia blev ett världsarv. Det började med att man ville att Sjávnja skulle bli ett världsarv, men det räckte inte för att det skulle bli ett världsarv. Efter det la man till nationalparkerna i förslaget. Men det var inte heller tillräckligt för att bli ett världsarv. Då la man till kulturen i världsarvet och det godkändes. Så 7 december 1996 blev Laponia ett världsarv.
Varför blev det ett världsarv?
Laponia uppfyller 5 stycken kriterier
Här står kriterierna som Laponia uppfyller
Varför är det här världsarvet viktigt?
Alla världsarven är viktiga för de speglar jordens och människans historia. Det är därför man vill bevara världsarven för all framtid.
Är det mycket turister som besöker Laponia?
För att besöka Laponia krävs det en viss typ av turister. Det är fjällvandrare som besöker själva parkerna och områdena. Man har besökmätare utsatta i parkerna vid t. ex broar som mäter hur många som passerar för att hålla koll. Om man inte vill fjällvandra så kan man besöka deras naturrum och de har haft 10000 besökare där. Det är svårt att jämföra Laponia med andra turistattraktioner, för att det ligger lite avlägset. Det som lockar turisterna till Laponia är alla olika naturtyper som finns där, som t.ex myrar, gammelskog och fjäll. Sen är det även fågellivet som lockar folk dit, speciellt fågelentusiaster. Även fjällvärlden lockar turister. I Laponia finns även massa olika växter som är sällsynta, så det kan också drar till sig folk. Även ensamheten dra folk dit. Speciellt i Sarek där det inte finns några stugor och oftast är det bara andra fjällvandrare som man träffar.
Finns det några hot mot världsarvet?
Man kollar upp vad som kan hota världsarvet och går igen de olika kriterierna. Man kollar detta med några års mellanrum. Det som då kan hota Laponia är t. ex etableringen i Kallak. Sen så kan även bygget av vindkraftverk hota Laponia för att det tar bort skönheten i området.
Vad gör ni för att bevara världsarvet?
Det man gör för att bevara världsarvet är att man bevakar t. ex gruvetableringen i Kallak.
Vad tycker ni man bör veta om världsarvet?
Man kan besöka naturrummet och få mer information om världsarvet och människorna som lever där. Men om man ska fjällvandra där eller skida genom Laponia bör man känna till vilka föreskrifter som finns i området. Det är t.ex eldningsförbud i Laponia. Under våren ska man vara extra försiktig, ta hänsyn till och inte störa renskötseln i området. Man får inte köra skoter i området. Dock får samerna göra det för de ingår i renskötseln. Om du vill läsa mer om vad man får och inte får göra kan du klicka på länken här.
Hur blev Laponia ett världsarv?
Det var en lång process innan Laponia blev ett världsarv. Det började med att man ville att Sjávnja skulle bli ett världsarv, men det räckte inte för att det skulle bli ett världsarv. Efter det la man till nationalparkerna i förslaget. Men det var inte heller tillräckligt för att bli ett världsarv. Då la man till kulturen i världsarvet och det godkändes. Så 7 december 1996 blev Laponia ett världsarv.
Varför blev det ett världsarv?
Laponia uppfyller 5 stycken kriterier
Här står kriterierna som Laponia uppfyller
Varför är det här världsarvet viktigt?
Alla världsarven är viktiga för de speglar jordens och människans historia. Det är därför man vill bevara världsarven för all framtid.
Är det mycket turister som besöker Laponia?
För att besöka Laponia krävs det en viss typ av turister. Det är fjällvandrare som besöker själva parkerna och områdena. Man har besökmätare utsatta i parkerna vid t. ex broar som mäter hur många som passerar för att hålla koll. Om man inte vill fjällvandra så kan man besöka deras naturrum och de har haft 10000 besökare där. Det är svårt att jämföra Laponia med andra turistattraktioner, för att det ligger lite avlägset. Det som lockar turisterna till Laponia är alla olika naturtyper som finns där, som t.ex myrar, gammelskog och fjäll. Sen är det även fågellivet som lockar folk dit, speciellt fågelentusiaster. Även fjällvärlden lockar turister. I Laponia finns även massa olika växter som är sällsynta, så det kan också drar till sig folk. Även ensamheten dra folk dit. Speciellt i Sarek där det inte finns några stugor och oftast är det bara andra fjällvandrare som man träffar.
Finns det några hot mot världsarvet?
Man kollar upp vad som kan hota världsarvet och går igen de olika kriterierna. Man kollar detta med några års mellanrum. Det som då kan hota Laponia är t. ex etableringen i Kallak. Sen så kan även bygget av vindkraftverk hota Laponia för att det tar bort skönheten i området.
Vad gör ni för att bevara världsarvet?
Det man gör för att bevara världsarvet är att man bevakar t. ex gruvetableringen i Kallak.
Vad tycker ni man bör veta om världsarvet?
Man kan besöka naturrummet och få mer information om världsarvet och människorna som lever där. Men om man ska fjällvandra där eller skida genom Laponia bör man känna till vilka föreskrifter som finns i området. Det är t.ex eldningsförbud i Laponia. Under våren ska man vara extra försiktig, ta hänsyn till och inte störa renskötseln i området. Man får inte köra skoter i området. Dock får samerna göra det för de ingår i renskötseln. Om du vill läsa mer om vad man får och inte får göra kan du klicka på länken här.
Bilder från kyrktornet
Det här är några bilder som vi har tagit från kyrktornet i kyrkbyn.
Bilder av Josefin Mannberg och Sarah Häggström
Bilder av Josefin Mannberg och Sarah Häggström
Intervju om kyrkbyn
Bilderna är från Visitor Centre Gammelstad.
Vi gjorde en intervju på Visitor Centre Gammelstad Världsarvet om kyrkbyn i Gammelstad.
Vad gör det här världsarvet speciellt?
Alla världsarv är speciella egentligen. Det är FN organet UNESCO som utser världsarv så därför har alla världsarv en slags unik mening och betydelse. Världsarven finns för att kunna bevaras till framtida generationer så att alla kan ta del av dem. Gammelstad visar hur människor levde förut och stugorna är en levande tradition som man kan ta del av.
Varför är det ett världsarv?
Som sagt så visar det hur folk har levt och de röda stugorna är som en levande tradition.
Varför är det här världsarvet viktigt?
Det är viktigt för det berättar om hur det var förut. Den har central funktion i norr och förut var det en mötesplats för människor som kom dit med olika ärenden och för att besöka marknaden.
Vad är det som lockar turister?
För att det är ett världsarv så lockar det turister för då tycker de nog att det är något man borde se. Vissa turister vill också se gamla svenska traditioner och se de röda stugorna.
Finns det några hot mot världsarvet?
Eftersom det är så många stugor (405) och de är byggda så nära varandra så finns det en brandrisk. Alltså om en stuga skulle börja brinna så skulle det vara ganska lätt att de andra också börjar brinna vilket hade varit tragiskt om det skulle hända. Man måste också ta hand om sin stuga.
Vad gör ni för att bevara världsarven?
Alla stugorna har en privat ägare så det är ägarna som måste ta hand om stugorna. Man ska inte bara måla, renovera och så vidare utan man ska också besöka stugan.
Vad tycker ni man bör veta om världsarvet?
Att den berättar om hur man levde förut.
Varför är det ett världsarv?
Som sagt så visar det hur folk har levt och de röda stugorna är som en levande tradition.
Varför är det här världsarvet viktigt?
Det är viktigt för det berättar om hur det var förut. Den har central funktion i norr och förut var det en mötesplats för människor som kom dit med olika ärenden och för att besöka marknaden.
Vad är det som lockar turister?
För att det är ett världsarv så lockar det turister för då tycker de nog att det är något man borde se. Vissa turister vill också se gamla svenska traditioner och se de röda stugorna.
Finns det några hot mot världsarvet?
Eftersom det är så många stugor (405) och de är byggda så nära varandra så finns det en brandrisk. Alltså om en stuga skulle börja brinna så skulle det vara ganska lätt att de andra också börjar brinna vilket hade varit tragiskt om det skulle hända. Man måste också ta hand om sin stuga.
Vad gör ni för att bevara världsarven?
Alla stugorna har en privat ägare så det är ägarna som måste ta hand om stugorna. Man ska inte bara måla, renovera och så vidare utan man ska också besöka stugan.
Vad tycker ni man bör veta om världsarvet?
Att den berättar om hur man levde förut.
Intervju med Mia Karlsson om Höga kusten
Mia Karlsson jobbar på Höga Kusten Turism AB
1. Vad gör Höga kusten så speciell?
Det är främst naturen, och hur man kan se landhöjningen så tydligt här. Men det är även de fantastiska människorna som gör den här platsen till den den är.
2. Varför är höga kusten ett världsarv?
År 2000 utsågs Höga kusten till ett världsarv för att landhöjningen syns bäst här. Och år 2006 utsågs även Kvarkens skärgård som en del i arvet.
3. Varför är höga kusten viktig?
Eftersom Höga kusten finns på UNESCOs världsarvslista vill man berätta för resten av världen historien om den här platsen.
4. Är det en stor turistattraktion, vet ni varför så många vill besöka den här platsen?
E4 går rakt igenom området så för några år sedan var det många som passerade området och stannade kanske i några timmar för att besöka Höga kusten, men de senaste åren har fler åkt dit för att besöka området som plats och stannat i några dagar istället.
5. Finns det några hot mot Höga kusten?
Det är främst den stigande havsnivån som hotar höga kusten men även massturism kan vara ett hot mot Höga kusten i framtiden.
6. Vad gör ni för att bevara Höga kusten?
Det är länsstyrelsen som har hand om en organisation som tar hand om och sköter om Höga kusten.
7. Vad vill ni att andra ska veta om Höga kusten?
Vi vill att andra ska veta att det är ett världsarv och att de ska förknippa höga kusten med hela området runt i kring.
1. Vad gör Höga kusten så speciell?
Det är främst naturen, och hur man kan se landhöjningen så tydligt här. Men det är även de fantastiska människorna som gör den här platsen till den den är.
2. Varför är höga kusten ett världsarv?
År 2000 utsågs Höga kusten till ett världsarv för att landhöjningen syns bäst här. Och år 2006 utsågs även Kvarkens skärgård som en del i arvet.
3. Varför är höga kusten viktig?
Eftersom Höga kusten finns på UNESCOs världsarvslista vill man berätta för resten av världen historien om den här platsen.
4. Är det en stor turistattraktion, vet ni varför så många vill besöka den här platsen?
E4 går rakt igenom området så för några år sedan var det många som passerade området och stannade kanske i några timmar för att besöka Höga kusten, men de senaste åren har fler åkt dit för att besöka området som plats och stannat i några dagar istället.
5. Finns det några hot mot Höga kusten?
Det är främst den stigande havsnivån som hotar höga kusten men även massturism kan vara ett hot mot Höga kusten i framtiden.
6. Vad gör ni för att bevara Höga kusten?
Det är länsstyrelsen som har hand om en organisation som tar hand om och sköter om Höga kusten.
7. Vad vill ni att andra ska veta om Höga kusten?
Vi vill att andra ska veta att det är ett världsarv och att de ska förknippa höga kusten med hela området runt i kring.
onsdag 26 oktober 2016
Vilka världsarv känner Luleå till från Norrland?
Vi har intervjuat 50 st personer i Luleå om vilka världsarv de känner till från Norrland. Av de personerna vi frågade kände
68% till Gammelstads kyrkstad
34% till Laponia
16% till Höga kusten
6% till Struves meridianbåge
2% till Hälsingegårdar
26% inte till något
Tack till alla som var villiga att svara på våra frågor :)
68% till Gammelstads kyrkstad
34% till Laponia
16% till Höga kusten
6% till Struves meridianbåge
2% till Hälsingegårdar
26% inte till något
Tack till alla som var villiga att svara på våra frågor :)
Hur många världsarv finns i Norrland?
Vi frågade runt i Luleå hur många världsarv som de trodde fanns i Norrbotten och det här är vad de svarade.
Vi vill bara säga tack till alla som deltog i det här lilla experimentet och som tog sig tid att svara på vår fråga. :D
tisdag 25 oktober 2016
Höga kusten
Höga kusten är ett naturarv som är ett bevis för att istiden har existerat och speglar hur isen har dragit fram över landskapet en gång i tiden och hur den tryckt ner jordskorpan som nu höjs varje år för att slutligen återgå till sin ursprungliga form.
Höga kusten var för ungefär 20 000 år sedan helt täckt av inlandsisen och det var vid Höga kusten som det var som tjockast, upp till 3 km tjock is. Isen var då så tung och tjock att den tryckte ner landskapets jordskorpa nästan 800 -1000 meter. När det sedan blev varmare och isen började smälta och drog sig undan mot norr lättade trycket betydligt, och när trycket lättade började landskapet återgå till sin vanliga form och i början gick det väldigt fort. I början höjdes landet upp till 10 cm per år, nu så höjs det upp till 8 cm per år, till slut kommer den ha återgått till den ursprungliga formen innan inlandsisen drog fram. Om landskapet fortsätter att stiga så kommer land att uppstå mellan Vaasa och Umeå fast detta troligtvis inte kommer hända för att det kommer motverkas av att havsnivån stiger. Höga kusten ligger i Ångermanland som ligger i Västernorrlands län.
Det finns dessvärre hot som hotar att förstöra Höga kusten. Just nu är ett aktuellt hot att man vill börja med fiskodling i vattnen runt Höga kusten vilket kan leda till försämring av vattenkvalitén och det innebär också ett hot mot den biologiska mångfalden i området. Ett annat stort hot mot landhöjningen i Höga kusten är den stigande havsnivån som motverkar att landskapet höjs.
bildkälla: https://www.flickr.com/photos/tusken91/15409897767 och https://www.flickr.com/photos/tusken91/15409897767
måndag 24 oktober 2016
Gammelstads kyrkstad
Gammelstads kyrkstad är ett världsarv som ligger i Luleå. Gammelstads kyrkstad är en gammal by som är en samling kyrkstugor vid en kyrka. Den började ta form under 1600- talet till en kyrkstad. Kyrkstaden blev ett världsarv år 1996.
Gammelstads kyrkstad är en av de mest välbevarade kyrkstäderna och är ett kulturarv. Det är ett kulturarv eftersom det speglar hur man var tvungen att anpassa den traditionella stadsplaneringen till de olika svåra väderförhållanden som finns i Norrbotten som exempelvis de kalla vintrarna.
Kyrkstaden är även ett enastående exempel på hur den traditionella kyrkstaden ser ut i norra Skandinavien. Kyrkstaden var i början en liten kyrk- och handelsplats, men den växte sedan till en stad. I Gammelstads kyrkstad finns Norrlands största medeltida stenkyrka från år 1492. I Kyrkstaden så finns det också välbevarade kyrkstugor, bostadshus och sockenmagasin.
Om man inte tar hand om kyrkan och kyrkstugorna så riskerar de att tappa färg så att gamla och speciella minnen far bort. Därför måste man renovera och underhålla dem för att de ska behålla sin charm. De kan också förfalla för att de blir så gamla, då kan man behöva byta ut vissa delar till några andra nyare delar som håller bättre så att de inte förstörs helt och hållet. Men man måste ha speciella material om man ska renovera kyrkstugorna för att de ska ha samma utseende.
Gammelstads kyrkstad är en av de mest välbevarade kyrkstäderna och är ett kulturarv. Det är ett kulturarv eftersom det speglar hur man var tvungen att anpassa den traditionella stadsplaneringen till de olika svåra väderförhållanden som finns i Norrbotten som exempelvis de kalla vintrarna.
Kyrkstaden är även ett enastående exempel på hur den traditionella kyrkstaden ser ut i norra Skandinavien. Kyrkstaden var i början en liten kyrk- och handelsplats, men den växte sedan till en stad. I Gammelstads kyrkstad finns Norrlands största medeltida stenkyrka från år 1492. I Kyrkstaden så finns det också välbevarade kyrkstugor, bostadshus och sockenmagasin.
Om man inte tar hand om kyrkan och kyrkstugorna så riskerar de att tappa färg så att gamla och speciella minnen far bort. Därför måste man renovera och underhålla dem för att de ska behålla sin charm. De kan också förfalla för att de blir så gamla, då kan man behöva byta ut vissa delar till några andra nyare delar som håller bättre så att de inte förstörs helt och hållet. Men man måste ha speciella material om man ska renovera kyrkstugorna för att de ska ha samma utseende.
Struves Meridianbåge
I början av 1800-talet beslöt tysk-ryska astronomen Friedrich Georg Wilhem Struve att använda sig av triangelmätning för att bestämma sig av den exakta storleken och formen på jordklotet. Det är nu ett kulturarv. Det visar ett viktigt steg i utvecklingen inom geovetenskapen.
Triangelmätning innebär att man bestämmer punkters läge genom att mäta avstånd och vinklar i trianglar på jordytan. Idag använder vi istället satelliter och GPS instrument.
Struves meridianbåge är en mätning på jordens yta så att man kan bestämma jordens storlek och form. Man mäter genom triangulering eller på annat sätt längden av en båge på jordytan och genom astronomiska observationer vinkeln mellan lodlinjerna i bågens ändpunkter.
.jpg){kind=link}
Struves meridianbåge består av 265 mätpunkter som ligger på 30 kilometers avstånd från varandra längst en 2820 kilometers lång sträcka genom tio länder. De är Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldavien och Ukraina. I Sverige finns 7 av mätpunkterna och fyra av dem är med på världsarvslistan. Det finns på bergen Tynnyrilaki, Jupukka, Pullink och Perävaara som ligger i Kiruna, Pajala, Övertorneå och Haparanda. Den här statyn på sidan är i Hammerfest i Norge och är en av punkterna i struves meridianbåge.
Laponia
Laponia är ett område i Lappland som har
utsätts till ett världsarv 1996. När Laponia blev ett världsarv blev det
viktigt att för hela världen att skydda och bevara området. Området kalls för Laponia
för det betyder Lappland på latinska. Laponia består av 9 stycken samebyar och är
totalt 9400 km2. Dessa samebyar är nationalparkerna Sarek, Padjelanta/Badjelánnda, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke och Muddus/Muttos och naturreservaten Sjávnja och Stubbá.
Laponia är både ett kulturarv och ett
naturarv.
Det är ett kulturarv för att Laponia har
varit befolkat av samerna ända sedan förhistorisk tid, Det är även en av de bäst bevarade nomad områdena i norra Skandinavien. Laponia innehåller även
bosättningar och betesmarker för stora renhjordar. Den seden går tillbaka till
ett tidigt stadie i människans utveckling. Laponia visar även hur landskapet
har formats i samspel med den levade samiska traditionen av renskötsel under
väldigt lång tid.
Laponia har även exempel på hur jorden har
utvecklats och formats under dess livstid. Men det är också för att det är ett bra
exempel på hur biologiska och ekologiska förändringar sker idag. Sen har Laponia
enastående vacker natur och Laponia är betydelsefull för den biologiska
mångfalden i området. Det är även ett naturarv för man vill bevara orördhet som finns i
området.
Det som kan
hota Laponia är den globala uppvärmningen, för klimatet blir allmänt varmare.
Det kan göra så att snön smälter på de allra högsta fjällen och att glaciärerna
också smälter. Om temperaturen ändras i området så kommer även klimatet i
området ändras för alla organismer som lever där. Det kan leda till att andra
djur och växter som inte ska leva där flyttar in i området. Om andra djur och
växter flyttar in i området kan dem tränga ut växterna och djuren som redan
lever i området. Det kan leda till att ekosystemen i området ändras helt och att djur och växter kan försvinna från området.
Bilder kommer från
https://www.flickr.com/photos/well_lucio/1054046071
https://en.wikipedia.org/wiki/Laponian_area
Bilder kommer från
https://www.flickr.com/photos/well_lucio/1054046071
https://en.wikipedia.org/wiki/Laponian_area
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)